Midas har ju som ni kanske vet inte dom bästa armbågarna man kan ha. Dock inget jag någonsin märkt av, inte ens under hård ansträngning typ som Agility eller längre språngmartcher. Tills igår, han var halt på höger fram, satt genom hela morgonpromenaden, men var sedan på kvällen bättre och idag helt borta, men stel. Jag vill helst blunda och lossas som ingenting för älskar ju Agilityn, hans glädje blick så fort vi går ner till planen är obeskrivlig! ❤ Jag är ju inte hundra på att det var Agilityträningen som gjorde det, det kan vara vad som helst, en sträckning, sovit fel ja vad som, eller bara en bortförklaring till att det inte just är armbågarna. Jag måste, måste tänka på våran framtid. Jag vill att min hund ska hålla, det är därför jag försöker hitta våran ny kick i tävlingsvärlden! Så som sagt nu ska vi prova på Rallylydnaden :) Agilityn får vi ha kvar som hobby, på låga höjder och kanske inte så ofta "/ Jag kommer också börja med massage och stretching på honom för å förebygga kommande problem. Visst är det lite ledsamt, för jag tror seriöst vi kunde bli agilitystjärnor. Vi har glädjen i det! Men när man då istället har andra grenar och tävla i som inte kräver så mycket, så måste man tänka på hundens hälsa och välmående före meriterna. Agilityn borta, och in med något nytt så hunden får vara hund, vara frisk och vara glad ❤ Träna och bli bättre och växa tillsammans är målet med allt, så vad gör desamma vilken gren det än är. Älskar dig Midas, alltid du och jag ❤